Westgöta snus historia
Alida tobak var den vanligast odlade tobaken från 1800 talet fram till 1960 talet då tobaksodlingen dog ut i Sverige. Fru Inga Calmius sannolikt maka till handlanden Per Calmius, som ropade in det Paulinska tobaksspinneri privilegiet i Mariestad. Fick av hallrätten tillstånd att tillverka snus den 26 februari 1821. Om hon började tillverkning i Lidköping är ej belagt Per Eric Hagelin (1780- 1846) drev med hallrätterna tillstånd en mindre snusfabrik från år 1823, rörelsen var av obetydlig omfattning. Rörelsen nedlades år 1827.
Handlanden Gustaf Adolf Lidbäck(1796-1853) erhöll hallrättens tillstånd att driva snustillverkning. Rörelsen var av obetydlig omfattning nedlades 1827. Johan Petter Lidbom (1756- 1830) anlade med hallrätterne tillstånd 1823 en tobaksfabrik. Efter hans död övertog sonen rådmannen Carl Johan Lidbom (1805- 1860) fabriken, som efter hans frånfälle sköttes av dottern mamsell Amanda Charlotta Fredrika Lidbom (1836-1878) Då hon ingick äktenskap med hovrättsnotarien Gustav Tobias Geizler, övertogs företaget av brodern Johan Condrad Alexander Lidbom (1843 -1881).
Sannolikt sammanslogs rörelsen 1874 med den år 1863 grundade JW Rydbergs snusfabrik. Nu bildades Lidköpings Tobaks AB med Lidbom som direktör. Efter Lidboms död övertogs bolagets ledning av Aug. Lagergren. Lidboms änka Eva Maria Natalia född Rappe ingick äktenskap 1886 med Johan Gustaf Lagerlöf, broder till författarinnan Selma Lagerlöf.
Enligt kontrakt den 20 september 1889, såldes bolaget till Wilhelm Teodor Lundmarker (f.1860) för 4,888 kronor. Bland de kända märken som företaget tillverkade kan nämnas Lidboms snus, Lidköpings luktsnus, Westgöta snus, samt röktobak Lidköpings vapen. Dessa varor var kända långt utanför Lidköping. Snuset fick man köpa i dosor, strutar paket eller träaskar, vilket användes flitigt av kvinnor och män. Johanna Maria Olivia Norèn (f .1854) inregistrerade den 19 november 1888, firman Janna Norèns Snusfabrik. Hon hade sedan 1876 varit anställd vid Lidköpings Tobaksfabrik AB. Den 26 november 1897 anmäldes att hennes man Albert Emanul Peteres upptagits som kompanjon. Rörelsen inlösts under 1900talet av Tobaksmonopolet.
När Carl Hårleman sommaren 1749 färdades från Trollhättan till Lidköping fann han tobak till myckenhet planterad. Landshövdingens riksdagsrapport elva år senare meddelade att Uti Leckö fögderi planteras tobak af gemene mann till eget behof. Ännu i mitten av 1800-talet odlades tobak kring Lidköping. Många ortsnamn påminner om att det odlas tobak i dessa trakter, namnen Tobaksgärdet i Örslösa socken. En åker i Söne kallade Tobaken. I Hangelösa finns Tobaksbäcken. Tobakslanden finns på Läckö Otterstads socken.